Sök:

Sökresultat:

31 Uppsatser om Varför kristus dog - Sida 1 av 3

Kristusgestaltning i Narnia och HĂ€rskarringen

Syftet med föreliggande uppsats var att, genom litteraturstudier av C. S. Lewis Narnia-serie samt J. R. R.

Melkisedek och Kristus : Melkisedek i 11Q13 jÀmförd med Melkisedek och Kristus i Hebreerbrevet

This essay has the title ?Melchizedek and Christ: Melchizedek in 11Q13 compared to Melchizedek and Christ in the Letter to the Hebrews. The aim is to investigate if Melchizedek in 11Q13 has been an intertext to Melchizedek or to Christ in Hebrews. The conclusion is that perhaps the author of Hebrews knew about 11Q13, but it does not seems like that. When the author writes about Melchizedek, the text from Gen 14:18-20 is the most important intertext, and when Jesus is the subject Psalms 110:1, 4 is the main intertext. .

Kristologiska och soteriologiska aspekter av det nya perspektivet pÄ Paulus i Gal 2:15-21 och 3:10 : en exegetisk diskussion

Uppsatsen Àr en komparativ studie, dÀr James D. G. Dunns och Thomas R. Schreiners tolkningar av vad som enligt Paulus gör att en mÀnniska rÀknas som rÀttfÀrdig samt varför Kristus dog utifrÄn Gal 2:15-21, 3:10 jÀmförs och vÀrderas. Viktiga begrepp för tolkningen av dessa verser Àr rÀttfÀrdighet, ?????????? och laggÀrnigar, ????? ?????.

Hur kan man vara kristen? : en analys av exklusivism, inklusivism och pluralism i den kristna tron

Syftet med uppsatsen Àr att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, fÄ en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser pÄ frÀlsningens innebörd och rÀckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebÀr för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlÀngningen ett försök att uttyda vad synen pÄ Kristus kan innebÀra för kyrkans framtid.De i syftet stÀllda frÄgorna som jag har sökt svar pÄ Àr:Vilka skillnader finns med avseende pÄ Kristus betydelse i den kristna tron?Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företrÀder stÀllningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism?Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv?Resultatet av undersökningen visar att det inte finns nÄgon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instÀmmer i samma trosbekÀnnelse, samt att det finns bÄde ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid..

Moder vÄr? : gudsbilder i nattvardsbönerna

I jÀmförelsen mellan förslagets samt kyrkohandbokens nattvardsböner har flera olika typer av Gudsbilder framkommit. Undersökningsresultaten har visat pÄ maskulina, feminina samt könsneutrala Gudsbilder. De maskulina Gudbilderna innefattar dels bilder som bygger pÄ en maskulin metafor som Herre eller Fader och dels bilder som har grammatiskt maskulin form t ex evige. Dessa Gudsbilder Àr otvetydigt maskulina. Det förekommer Àven tvetydigt maskulina Gudsbilder d v s bilder dÀr maskuliniteten kan diskuteras.

Syrisk-ortodoxa kyrkan, en överblick över Institutioner, stiftelser och medlemmar, samt civila och profana organisationer i vÀrlden

Kap.1 Àr inledning,syfte,metod etc.Kap.2 i den hÀr uppsatsen behandlar syrisk-ortodoxa kyrkans grundande i Antiokia Är 37 dÀr Apostlarna för första gÄngen kallade sig för Kristna /Apg.11:19-20)uppsatsen behandlar ocksÄ det sprÄk (Arameiska/ syriska)som anvÀnds inom alla syrisk-ortodoxa kyrkorna runtom i vÀrlden,den tar upp kyrkans teologi och dogmer kortfattad,kyrkomötena i Nicea Är 325,Konstantinopel 381,och Efesos 431 dÀr beslutades om grunderna för den kristna teologin och tron, och det fjÀrde iCalcedonÄr 451 som delade den kristna kyrkan till tvÄ,vÀst som accepterade tvÄ naturer för Kristus,(gudomlig och mÀnsklig) och de orientaliska kyrkorna som accepterade tvÄ förenade naturer i en enhet, för Kristus.Kap.3 handlar om Syrisk-ortodoxa kyrkans institutioner och stiftelser i medlemmarnas ursprungslÀnder och i emigrationslÀnder,bl.a Sverige.Kap.4 handlar kort om medlemmarnas civila och organisationer..

"Kristus som Antikrist - den tanken torde, och borde, tÀnkas ut i sina konsekvenser." : En hermeneutisk tolkning av von Triers Antichrist

With a hermeneutical method using narratology this thesis is interpreting the auteure Lars von TrierÂŽs discussed movie Antichrist. On one hand within the limits of the hermeneutic Paul Riceours analysis of structure is used to reconstruct the narrative of the film out of the different part of discourses that I have construed in my first reading to find out a deeper comprehension of the relation between the characters and their relations to the different discourses. On the other hand the discourses which extracts out of His and Hers actions and statements are related to the clues that IÂŽve found out from interviews with von Trier regarding Antichrist where he, among other things, touches upon philosophical work of Friedrich Nietzsche and his own disregard about protestantism and religion. All in all this first phase of interpretation is termed the different horizons which I finally interprete and coalesce with my subjects comprehension on a metadiegetic and meta-metadiegetic level. By this a ?fusion of horizons? in the sense of Hans-Georg Gadamer can take place, which directly leads into the big scene of Relevations.

Ikonens dilemma : En studie av inkarnationens betydelse för ikonen

 Uppsatsen handlar om kristendomens syn pÄ inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det Àr en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frÄgor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen pÄ inkarnationen, Guds mÀnniskoblivande i Kristus, Àr inom kristendomen skiftande Àven om det finns en gemensam trosbekÀnnelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrÄgan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta pÄverkar delar av den kristna tron. Under en lÀngre period fanns ett stort motstÄnd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del pÄverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom.

"Itt heligt gestebodh" : En studie av Laurentius Petris syn pÄ prÀstens roll i nattvarden samt Kristi nÀrvaro i densamma.

Den hÀr uppsatsen Àr en studie av nattvardssynen hos Sveriges förste evangeliske Àrkebiskop Laurentius Petri. I huvudsak behandlas hur Laurentius Petri ser pÄ Kristi nÀrvaro i nattvarden och vilken roll som prÀsten har vid nattvardsfirandet. UtgÄngspunkten Àr Laurentius Petris syn pÄ det allmÀnna prÀsterskapet. Genom det allmÀnna prÀsterskapet menar Petri att varje döpt har möjlighet att konsekrera nattvarden, men att man för ordningens skull ska utse vissa som har offentlig tjÀnst i församlingen. För Kristi nÀrvaro i nattvarden krÀvs bröd, vin och instiftelseorden.

JÀmlikhet, kvinnlighet och igenkÀnnande : en uppsats som tar kvinnors erfarenheter pÄ allvar

Detta Ă€r en uppsats som bland annat försöker ge förslag pĂ„ hur man kan skapa ett jĂ€mlikt gudstjĂ€nstsprĂ„k som inte legitimerar mĂ€ns överordning och kvinnors underordning. För i dagens gudstjĂ€nst talar man om Gud och Jesus/Kristus med manliga ord som utesluter att Gud ocksĂ„ har en kvinnlig sida. Trots att det stĂ„r i bibeln att Gud skapade mannen och kvinnan till sin avbild. I den hĂ€r uppsatsen har jag med hjĂ€lp av den hermeneutiska metoden försökt besvara frĂ„gan; Är jĂ€mlikhet nĂ„got för Svenska Kyrkan?Jag har valt att skriva uppsatsen ur ett feministteologiskt perspektiv eftersom denna, i likhet med den hermeneutiska metoden, utgĂ„r frĂ„n erfarenheter.

Motst?nd och subjektskapande p? kvinnof?ngelset ?Stampen? under tidsperioderna 1885?1895 och 1896?1909

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Kris i "kyrkans hörna": en jÀmförelse mellan öst och vÀst

Sekularisering fortsĂ€tter att drabba kyrkan i bĂ„de öst och vĂ€st. Uppsatsen behandlar sekulariseringsteorier utifrĂ„n ett bibliskt perspektiv. Hypotesen Ă€r att Jesus Kristus Ă€r kyrkan som kropp. Detta kyrkobegrepp har förĂ€ndrats. Även budskapet och pedagogiken har pĂ„verkats.FĂ€ltarbete har genomförts i bĂ„de Egypten och i Sverige.

N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Hur kan man vara en efterföljare till Kristus i ett polyteistiskt samhÀlle (1 Petr. 2:18-3:6)? : Om slavars och hustrurs underordningsproblematik

This essay examines how the author of 1 Peter exhorted Christ-believing slaves and wives in 1 Pet 2:18-3:6, a passage that invites questions about submission, questions that, in contemporary contexts, are oftentimes controversial. The essay also calls attention to the advantages and the complexities of understanding 2:18-3:6 relative to ancient Roman familial and hierarchical structures. A close exegetical analysis of the passage points out a variety of scholarly viewpoints on ?Peter?s? admonitions to slaves and wives. Following the exegetical analysis, attention is given to feminist hermeneutics and to potential uses of this biblical text in contemporary contexts.

Vilken b?belförankring har tr??nighetslÀran? : en ?ntervjuund?rsökning med fyra aktiva b?belbrukare

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av hur djupt troende mÀnniskor idag, med olika trosengagemang, uppfattar treenighetens bibelförankring. FrÄgorna som Àr relevanta för min intervjuundersökning Àr följande:Jesu gudomlighet Àr nÄgot centralt för de kristna, om Kristus inte var gudomlig kan han inte frÀlsa mÀnniskan menade kyrkofader Athanasius, men finns det bibelstöd för Jesu gudomlighet i NT enligt informanterna?TreenighetslÀran definierar Gud som Treenig i bemÀrkelsen tre personer (hypostaser) i ett vÀsen, (ousia) hur överensstÀmmer detta med Bibelns sÀtt att tala om Gud enligt informanterna?GÄr det att utlÀsa i Bibeln att den Helige Ande Àr en tredje person i gudomen, vid sidan om Fadern och Sonen enligt informanterna?Presbytern (prÀsten) Arius menade att Sonen Àr underordnad Fadern, hur motiverar man med bibelstöd hierarkin eller avsaknaden av densamma mellan Fadern och Sonen enligt informanterna?.

1 NĂ€sta sida ->